70kg
Jag och min man ägnar oss åt en del kärleksgnabb ibland, helt onödiga saker att bråka om, jag tror mest det beror på att vi är uttråkade.
När jag och D träffades så vägde han inte mer än 62kg stackarn! Så nu när vi varit sambos ett tag så införskaffade jag mig en våg.
Han vägde sig och väger nu 69kg, toppen tycker jag, det går ju åt rätt håll.. Åt honom .. Inte för mig, men det är en annan historia
I lördags var det solsken och vi vaknade jätte tidigt, jag kände direkt att detta var en dag att spendera utomhus och jag frågade herrn vad han ville göra.
Jag: Jag vill gärna till stranden idag
D: Men nej, jag är för smal jag måste träna först
Jag: Men när ska du börja träna då? Jag har ju nyckel till gymmet nu
D: Men jag måste köpa protein först så det ger nått resultat
Jag: (Möjligen lite aggresivt) Meeeen vad jag är trött på dina måsten, kan du inte bara gå och träna som vanliga människor? Hur ska du få några resultat om du inte gör någonting?
D: (Tystnad)
Jag: Först skyllde du på att du behövde jobb och pengar för att träna, sen behövde vi nyckeln, sen var du för trött och hade inte tid, och nu behöver du protein? Hur hade du gjort om vi skulle till Turkiet i Augusti då? Ska du gå med kläder på på stranden eller??
D: Nej om jag visste när vi skulle till Turkiet så hade jag ju börjat träna
Jag: (Frustrerad som fan) Åååååååååååh jag orkar inte
*går iväg*
Jag: (säger högt och stöddigt) Förövrigt är du inte så smal längre, du väger ju fakiskt 70kg!!!
Semestertider - pest
Jag hade ju en vision om att jag och D skulle få ta semester samtidigt, så att vi kunde åka till någon paradis-resort någonstans och bara njuta av tillvaron, men detta är dessvärre svårare än man kan tro när man nu tydligen är "vuxen" och arbetar på två olika arbetsplatser.
Jag började med att tänka att ja, jo, slutet av augusti måste ju gå för oss bägge två, trots att D har berättat för mig att han troligen inte kan få semester försen imitten på September, jag ansöker och får godkänt. D önskar och får nekat med en tillsägelse att de redan sagt till honom att hans team inte får ha semester innan mitten på Augusti! (oopsi ..)
Vi testar igen, han ansöker om semester i mitten på September - får godkänt. Jag ansöker i god tro att detta ska gå utan problem, detta är ungefär det som händer.
Jag: Sååå D fick semester från den 18-26 September, hur ska jag göra för att ändra min semester?
Kollega: Vad roligt. Jag ska kolla kalendern så att det fungerar för oss också, skickar du ett mail med datumen till mig och chefen?
Jag: Yes, jag gör det på en gång!
*Hoppfull tystnad, jag är som på moln, ser inga problem i världen*
Kollega harklar sig..
Kollega: Hmm .. Elina .. Den veckan är inte så bra..
Jag: Vad menar du?
Kollega: *jobbbabbel*
Och ni vet den där brännande, stickande känslan man får bakom ögonen när tårar pressar på, precis så kändes det. Det kändes som att jag skulle börja gråta.
ELINA SKÄRP DIG DU ÄR EN VUXEN MÄNNISKA, DEAL WITH IT.
Jag: Okej... (Möjligen otroligt låg och ledsam ton)
Kollega: Men jag ska försöka i alla fall, jag pratar med chefen och ser vad han säger.
Jag: Okej, tack ... (Jorden har gått under)
Hur svårt ska det vara att då semester samtidigt som sin käresta? jag ska uppfinna ett integrationssystem som kan kolla semester perioder mellan olika företag så skriver man bara in 2 namn på de man vill matcha och så boom, får man semester samtidigt.